Det finns dagar och det finns dagar man minns


Ljung

Jag och min dotter går längs en grusväg någonstans i Västergötland och njuter av den ljumma kvällssolen som smeker vår ansikten och vi försöker fånga det vackra ljuset med våra kameror.

Vi lägger oss i det lila havet av ljung och fotar, det ser säkert jättefånigt ut men vi bryr oss inte, skrattar åt varandra och kläderna färgas av mosade lingon.

Nässlorna bränner oss när vi kryper ner i diket och tar närbilder på blåklockor, tistlar och sniglar, det kliar och en envis geting jagar oss.

Vi fotograferar en ko som oförstående tittar på oss och det höga gräset längs vägkanten glimrar som böljande guld i solnedgångens varma motljus.

När vi kommer fram till en hästhage, klappar vi hästarna som nyfiket kommer fram och hälsar på oss, de äter torkat gräs från våra händer och knuffas lite med varandra.

Vi vänder tillbaka hemmåt, solen har gömt sig bakom träden och vi fryser lite om händerna, det är höst i luften.

På hemvägen pratar vi om skolan, kompisar och fotboll, laddar upp bilder till Instagram, får några snabba likes som vi stolt visar varandra.

Det finns dagar och det finns dagar man minns, det här var en sådan dag.

Blåklockor

Ko

Glimmrande gräs

Torkad blomma

Tistel

Häst

2 thoughts on “Det finns dagar och det finns dagar man minns

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s