Cyanotypi


Jag upptäckte för något år sedan blåfärgade bilder som jag blev intresserad av och nyfiken på hur man gjorde. Det visade sig vara cyanotypier, som jag nyfiket fortsatte att utforska, lärde mig och som jag nu jobbar en del med.

Fotogram som jag skapat med cyanotypi.
Fotogram som jag skapat med cyanotypi.

Vid framkallningsprocessen får bilderna sin typiska blå färgton, cyanoblå. 

Det här är ett relativt enkelt, roligt och kreativt bildskapande!

Cyanotypi är en gammal fotografisk framkallningsprocess som uppfanns och såg dagens ljus i mitten på 1800-talet.

Den blev snabbt mycket populär, men intresset avtog sedan i takt med att fotografiet och kamerans utveckling. Tekniken användes yrkesmässigt fram till mitten på 1900-talet, bland annat för kopiering av ritningar via så kallade blå kopior.

Tekniken baseras på två järnbaserade kemiska lösningar som mixas och tillsammans bildar en ljuskänslig lösning. Den kan sedan bestrykas på olika typer av material som papper, tyg eller glas. Det här bör göras i mörkrum eller åtminstone i svag belysning och därefter ska pappret torka i ett mörkt utrymme.

På 1800-talet gjordes många så kallade fotogram med cyanotypi. Genom att lägga växter och blommor direkt på det ljuskänsliga pappret och sedan låta det ligga i solen för exponering, skapades avtryck och bilder på pappret. Anna Atkins är en av de mest välkända och framstående som jobbade med det här.

Belysning med UV-lampa
Belysning med UV-lampa

Det går såklart också att använda negativ som du kan lägga på det ljuskänsliga pappret och belysa det med antingen UV-lampa eller direkt i solljus. Bilden du vill använda (behöver du göra negativt) eller negativet förstorar du till det mått du vill ha din bild och skriver sedan ut det på transparent plast, typ OH-plast.

Belysningstiden variera beroende på lampans styrka och avstånd till ytan, alternativt solens styrka. Du lär dig snart att se på pappret när det är färdigt. Och sedan sköljer du bilden i vatten och det blåa motivet växer då fram, ett bad i vattenlösning med en skvätt 3% hydrogen väteperoxid (säljs på apotek som sårtvätt) pushar den blå färgen ytterligare och avslutningsvis ett rejält vattenbad för att få bort all kemi som inte ska vara där.

Skölj i vatten och bilden framkallas
Skölj i vatten och bilden framkallas

Vill du inte att bilden ska vara blå går det också att tona bilden, på en mängd olika sätt. Varför inte i grönt tee eller kaffe? Jag har testat båda med utmärkt resultat.

Som vanligt finns det massor av bra inspirationer om du googlar och även bra instruktioner på YouTube.

Bilden nedan är negativ som jag förstorat upp och använt.

En inramad bild på ormbunke med cyanotypi
En inramad bild på ormbunke med cyanotypi

Det kan vara lite trixigt att få tag på kemi för Cyanotypi. Själv köpte jag första gången ett färdigt kit från Fotoimpex i Berlin, som för övrigt är en utmärkt butik och bra att handla av. Köper löpande film och mörkrumskemi här.

Vilket papper du använder är också helt avgörande för resultatet och vilken belysningstid som krävs för bilden, men det är bara att prova sig fram vilket du föredrar och gillar bäst. Viktigt är att det är ett papper som kan suga åt sig kemin du använder.

Om du själv blir nyfiken och intresserad tycker jag verkligen att du ska prova.

I mitt galleri hittar du fler cyanotypier som jag skapat.

Lycka till med ditt bildskapande med den här historiskt gamla fina framkallningsprocessen!

 

En reaktion till “Cyanotypi

Lämna en kommentar

search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close