http://www.flickr.com/photos/jetuma/5943683370/in/photostream
Ju mer jag fotograferar, ju större vikt lägger jag vid komposition, innehåll och budskap i den bild jag ska ta. Jag har helt enkelt blivit svår och kräsen, och bilder som saknar de här attributen blir lätt ointressanta.
I det här fallet med munken så gick jag bakom honom ett tag, när jag längre fram såg en GB-gubb, då insåg jag också att det ev skulle dyka upp oen bild för kameran och när vi var väl var framme vid mötet mellan munken och glassgubben var kompaktkameran redo.
Bilden är långt ifrån något mästerverk, men det är några saker som jag gillar med bilden och kompositionen.
Först och främst är det naturligtvis munken som ger bilden ett lite extra intresse då munkar i sig är ett udda inslag i vår samhällsbild och vardag. Mötet med GB-gubben som hejjar glatt, blir också ett roligt inslag i bilden då de är lite lika i kroppsform och storlek. Att sedan löpsedlarna skriker ”REGNKAOS” när solen formaktligen dränker bilden och det lilla samhället i sina strålar är också lite kul.
Att höja ambitionsnivån och ställa högre krav i sitt fotograferande är förmodligen en naturlig del i att utveckla sig och sitt bildseende som fotograf, men det är inte bara positivt.
Problemet med att ”tänka” för mycket är att jag inte tar lika mycket bilder som förut, för jag ”väntar” på rätt läge och allt som ofta kommer jag hem med kameran och minneskortet tomt.
Jag är medveten om ”problemet” så jag jobbar aktivt för att inte hamna i något slags vakum eller prestationstillstånd när jag har kameran i handen. Allt som ofta ser jag heller inte hur bilden verkligen ser ut föränn man laddar in den i datorn hemma och inte helt ovanligt dyker det upp några guldkorn ibland.
Så låt inte dig själv bli ett hinder för din fotograferingen!
Bildligt Talat 