Jag och Anna är på anrika jazzklubben Fasching i Stockholm ikväll och på scenen står en av Sveriges största bluesartister Roffe Wikström .
Publiken ger honom ett varmt mottagande när han kliver upp på scenen och hela Fasching gungar snart i en härlig stämning den här kylslagna vinterkvällen.
Det märks att han trivs i den här miljön och med det gensvar han får från publiken, och mellan låtarna pratar han och skämtar ironiskt…innan han kramar om oss hårt igen i nästa låt med sin råa, skrovliga men också varma röst.
Han är ett med gitarren och med en inlevelse som bara Roffe kan, lekar och smeker han fram gitarrsolon på ett sätt som bara riktigt stora artister och konstnärer kan göra som en kärleksförklaring till sin konst.
Bandet som backar upp Roffe är rutinerat och riktigt bra ( Max Lorentz på Klaviatur, Peter Korhonen på trummor och Tommy Cassemar på Bas).
Spelningen körs i två set och extranummer där några av mina höjdpunkter den här kvällen är; ”Inte en spänn på fickan”, ”Jag älskar dig, jag saknar dig”, ”Allt är gjort av plåt”, ”Jag är glad”, ”Vi ska bygga en kyrka”, ”Jag tror du ljuger nu”….och några till!
Roffe Wikström är för mig Sveriges största bluesartist och den här kvällen kommer jag att minnas som en av de bästa blueskvällar i mitt liv….tack Roffe!
Och tack Anna för en fantastisk helg! ”Mitt hjärta är ditt” …skriker inte körtjejerna, men det gör jag och håller hårt din hand.
Bildligt Talat 