Jag står några våningar upp i Kulturhuset och blickar ut över Sergels torg, mitt emot mig har jag ”de fem trumpetstötarna”.
Runt om i Kulturhuset står människor på första parkett och ser ut på stadslivet som rusar på där nere som i ett skådespel.
”De fem trumpetstötarna” myntades 1952 av borgarrådet Yngve Larsson som inför stadsfullmäktige och behandlingen av Delstadsplan II uttryckte: ”Till mig talar denna stadsbild om kraft att skapa och tro på framtiden, med den musikaliska uttrycksfullhet som tillhör den stora arkitekturen: fem sköna ackord, fem trumpetstötar i ett Händelskt festspel”.
Som Domino-brickor står de fem Hötorgsskraporna uppradade längs Sveavägen.
Under byggplaneringen diskuterades det först om att bygga nio hus. Sedan tre eller fyra, samtidigt gav fem mer dynamik och som arkitekt David Hallén så klokt uttryckte ” …man ger en dam fem rosor, inte fyra.”
Och fem blev det.