Sliperiet i Borgvik 2014 – Sommarens kulturupplevelse med livet i fokus

Sliperiet i Borgvik fyller fem år och galleristen Oscar Magnusson bjuder på en fin och storlsagen utställning med livet i fokus när han öppnar upp sitt kulturshus och bjuder in oss till sommarens kulturupplevelse 2014.

Jag var på vernissage i lördags och har i det här blogginlägget samlat mina upplevelser och intryck. En aptitretare från årets utställning som jag hoppas ska ge mersmak, för det här smakar bra!

Vad sägs om den här uppställningen med konstnärerna: Lennart Nilsson, Andrew Cowie, Ann Lillqvist, Claes Thimar, Ditte Reiers, Emelie Larsson, Håkan Ludwigson, Katrin Westman, Kjell Engman, Maria Sundby, Sara Sandström.

Uppe på vinden där glaskonstnären Kjell Engman har huserat tidigare år får vi se fantastiska bilder i storformat av Lennart Nilsson.

Det är stora fantastiska bilder från serien ”Ett barn blir till” som många av oss känner igen från boken med samma namn.

”Pappa, hur blir ett barn till?”

Många har växt upp och bläddrat i boken med fantastiska bilder och berättlesen om hur ett liv blir till från befruktning till födelse. Boken kom i sin första utgåva redan 1965 och har översatts till mer än tjugo språk.

Kanske kan den här pappan få lite hjälp av Lennarts bilder när han förklarar för sin son om livets uppkomst.

”Utseendefixerad? ful eller snygg? Ja, vi har alla sett ut så här!” (…snott citat från Anna).

Den stora vinden och den lugna avskilda miljö ger fint utrymme som passar bra för de här stora och magnefika bilderna.

Lennart Nilssons bilder passar utmärkt att se för alla åldrar, både som utbildning och fotokonst.

Ja, jag ska själv ta tillfället i akt och ta med mig min åttaåriga dotter hit och försöka berätta om hur ett barn blir till.

Det ska bli ett roligt och spännande!

Nu går vi ner till stora utställningshallen där Lennart Nilssons fotojournalistiska dokumentärbilder och porträtt går som en ryggrad i mitten och där resten av lokalen omges och blommar ut med flera intressanta och mycket bra konstnärer som visar upp sina bilder, målningar, skulpturer och collage.

Men först besöker vi utställningsrummet där glaskonstnären Kjell Engman visar upp sina alster.

Årets utställning med Kjell blandar måleri med glaskonst. Några av karraktärerna och figurerna känner jag igen från de tidagare utställningarna, men nu i nya former och uttryck.

Måleriet är för mig en överraskning.

Jag och Anna får en pratstund och han berättar att han i år behövde ”vila” lite och minska antalet objekt i sin utställningen efter urladdningen med sin gigantiska utställning ”Angles City” i Stenungsund under hösten 2013.

Kjell Engman har hittat tillbaka till måleriet som han en gång började med innan han startade sin karriär med skapandet av glaskonst för 35 år sedan.

Nu har han fastnat för fåglar. Och han målar fantasifulla mörka fåglar där ögonen är centrala i bilden, vilka han skapat och fällt in med glasföremål i konstverken, omgivna av fjäderskrudar.

Rummet är fyllt med tavlor och glasskulpturer. Och för att förstärka upplevelsen av utställningen och hans konst spelas musik som bidrar till en fin mystik i rummet.

Begreppet ”vila” är ju relativt och visst är årets utställningen mindre i skala. Samtidigt utstrålar han en trygghet som kanske kommer genom att ha hittat tillbaka till sitt ursprungliga konstnärskap, där han med lust och kreativitet tar nya steg och ser vart de kreativa vingarna bär honom.

Vi tackar för pratstunden och går ut i den ljusa stora utställningshallen för att fortsätta upptäcksresan av årets utställning.

Längs hela väggen på ena sidan av den stora salen hänger bilder på stereotypa män med hård blick och muskulösa kroppar täckta med rött damm.

De sitter i hästsadeln 12 timmar per dag i 40 graders stekande hetta och sol, samlar ihop tusentals djur som rör upp dammet till en röd dimma, märker och kastrerar, äter enkel mat och sover några timmar på en madrass på bara marken där temeraturen under nätterna svänger och sjunker till frostgrader. Samma visa nästa dag, vecka och månad!

Bakom varje porträtt finns ett livsöde och en historia, och på många av bilderna lyser en ung osäker man igenom den tuffa fasaden.

Livet som boskapsskötare och kofösare i Australiens outback är ingen ”walk in the park”, det är ett hårt och slitsamt liv.

”Balls & Bulldust” – Så heter bildserien med porträtten tagana av fotografen Håkan Ludwigson, och visst känns det som ett passande namn med glimten i ögat.

Vi träffar också fotografen Håkan Ludwigson som under många år jobbat med reklam, mode- och studiofotografering, men ville prova på något nytt med mer dokumentär karaktär. Bilderna från Balls & Bulldust är resultatet från ett fotoprojekt som han gjorde 1985 i Australien, men som sedan har blivit liggande, tills nyligen.

Visst syns det i fotografierna att Håkan Ludwigson har en bakgrund inom reklam och studio i både ljussätning, ton och känsla.

Nu ska bilderna från Balls & Bulldust bli en fotobok, och en webbsida ska publicera där hans förhoppning är att porträttenbilderna ska nå till Australien och få en fortsättning, genom att knyta ihop bilderna med nutid. Han hoppas att någon av männen på porträtten eller anhöriga som känner igen personerna kan ge en fortsättning på bilden och berätta en hisotria om personerna. Vad har hänt under de senaste 30 åren?

Jag håller tummerna och hoppas att Håkans bilder och webbprojekt når Australien och får växa med berättelserna och kanske nya bilder.

Jag fortsätter vidare i vimmlet på utställningen och träffar flera vänner och bekanta.

Omgiven av Lennart Nilssons dokumentärbilder står de tre vise männen Carl Edlom, Claes Thimar och Stefan Westling och filosoferar.

Carl är journalist och nöjesredaktör på NWT, Claes och Stefan driver Thimar/Westling Galleri i Karlstad (Claes är fotograf och är också en av utställarna här på Sliperiet i år, Stefan är konstnär och kommunikatör).

Lennart Nilsson är också en enastående stillbildfotograf och i mitten av stora utställningshallen hittar vi många klassiska och fantastiska dokumentära bilder och porträtt.

Jag är full av beundran av denna fotograf! Se bara hur han har fångat ögonblicket och energin i bilden med den ryske kompositören Igor Stravinskij.

Tänk vilken upplevelse det hade varit att få träffa den nu 92-åriga fotolegenden Lennart Nilsson här på vernissaget, nu var han tyvärr inte här…men jag är glad att jag fick en visuell upplevelse av hans bilder.

Längst ner i hörnet av utställningshallen hänger tre oljemålningar….eller?!

Vid första anblicken får jag en känsla av gamla skolplanscher som andas svensk landsbyggd och sommar. Känns sådär intressant, men när vi går närmare är det här inte målade konstverk med färg.

Värmländska konstnären Emelie Larsson har skapat de här konstverken genom collage med små rivna papperslappar. Ett fantastiskt arbete och med finngertoppskänsla i minsta detalj som i ansiktsdra och skuggor. Mycket imponerande och häftigt!

Här står fotografen Tommie Olsson med sin fru Helen och tittar på en serie svartvita fotografier av Claes Thimar.

Som ett sätt att knyta ihop det här blogginlägget och knyta an till rubriken ”…med liv i fokus” så har norska konstnären Maria Sundby tecknat porträtt på en mängd människor på två stora tavlor.

När du åker till utställningen så får du se de andra och försöka lista ut vad porträtten står för och vad som sklijer dom åt i sina uttryck.

Ja, så klart fanns det Champagne på vernissaget, ”livets dryck” enligt vissa! Idag bjöds det på Hatt et Söner…själv höll jag mig till bubblig och körbar cider den här eftermiddagen.

Nu bjuder Oscar Magnusson in till sommarens kulturupplevelse 2014, så det är bara att boka in en resa och besöka Sliperiet i vackra Borgvik.

Tack för en fin eftermiddag och en imponerande utställning!

Jag kan bara säga att min upplevelse är att årets utställning på Sliperiet håller riktigt hög klass, vilket de flesta jag pratade med bekräftade, även om några röster också tyckte att årets upplaga inte nådde riktigt samma topp som tidigare utställningar. Ska bli roligt att höra vad du tycker?

Min känsla är att årets utställningen har mognat och är mer välbalanserad i sin form än tidigare, med något färre konstnärer som ställer ut. Uttrycket ”less is more” sammanfattar femte upplagan på Sliperiet på ett bra sätt!

Så vad väntar du på? Sliperiet med 1500 kvadratmeter kultur väntar på dig! Här hittar du öppettiderna – Sliperiet i Borgvik

Ja, jag ska ju själv snart åka dit igen med min dotter och prata blommor och bin…och njuta en gång till av utställningen och den fina miljön i Borgvik.