Dubbelexponering – En kreativ inspiration

De senaste veckorna har jag utforskat och försökt att lära mig om hur dubbelexponeringen i kameran fungerar och hur bilderna förhåller sig till varandra när de slås ihop till en bild, vilket inte är helt enkelt, men samtidigt också en spännande utmaning.

Att ta bilder är i högsta grad en subjektivt handling där jag som håller i kameran avgör kompositionen, vad som ska vara med i bilden, varför och hur exponeringen ska göras. När jag trycker ner slutaren är det jag som fryser just det ögonblicket i en bildkopia, ett tillfälle som aldrig mer kommer tillbaka. Det blir min sanning och avbild av den verklighet jag väljer att se och dokumentera från mitt perspektiv.

Uttrycket och bilden fräglas också av min känslor, sinnesstämning, tankar och kreativit i kombination med den kunskap och erfarenhet som jag bär i mig.

Har letat efter väg som kan inspirera mitt fotograferande, där jag kan växa och utforska mer av min kreativa sidor.

Nu har jag hittat en otrampad stig som jag inte gått förut med de möjligheter som dubbelexponeringar i kameran ger mig.

Att tänka bilden i två dimensioner tillför en ny kreativ höjd som inspirerar och ger en utmaning i att få två bilder att smälta samman på ett sätt som förstärker uttrycket och känslan i helheten.

Dubbelexponering är en teknink där du tar två bilder som exponeras var för sig och som sedan lägger sig över varandra till en bild (en funktion som i många digitala sysstemkameror kallas för multiexponering). Med den här tekniken kan du skapa konstnärliga visuella effekter genom att väva in personer, miljöer och objekt i samma bild på ett sätt som inte är möjligt i en enskild exponering.

Visst kan jag göra det här i datorn med Photoshop, men den här tekniken att göra det i kameran när jag är ute och fotograferar, tänka kompositionen här och nu, är för mig långt mer inspirerande och kreativt.

Nu trampar jag i obruten mark och bara njuter av alla nya upptäckter och möjligheter som öppnas längs vägen. Det ska bli spännande att se vart den nya stigen leder mig.

I vilket fall som helst ger det ett större utrymme för att jobba kreativt med kameran, utan att hamna framför datorn.

Jag kallar mig inte fotograf, men jag gillar att ta kort.