Trädet står där ensamt vid strandkant och ser ut över Vänern när dagen sakta skymmer och går mot kväll.
Det ensamma trädet med det öppna landskapet i gråtoner som ridå bakgrunden ger en melankolisk känsla, men samtidigt en storslagen känsla av styrka där trädet står emot tuffa findar och hårt väder med sina starka rötter tryggt förankarade i jorden.
Bilden blir en också en tolkning till Fotosöndag som den här veckan har tema ”Kontur” (och finns också uppladdad på mitt flickr-konto).