Idag har jag och mina döttrar hälsat på lilla Maja som knappt är två dagar gammal.
Hon är tjejernas kusin och min brorsdotter…med andra ord är jag hennes farbror.
När jag höll henne i mina armar vågade jag knappt andas. Så liten, så skör och så söt!
Samtidigt så inser jag hur for livet rullar på och åren går. Det var ju nyss mina egna döttrar låg där i mina armar som små fågelungar. Nu går de båda i skolan och den stora tjejen fyller tonåring om en månad.
Konstigt att jag själv inte blir äldre?! eller hur?
Ja det där är ju riktigt mäktigt, och då har jag inte ens vart med om det själv än.
Det är fantastiskt Anna!